om en bästa vän

Det finns en människa i världen som är något bättre än alla övriga. Hon heter Emma Olsson och är min allra bästa vän. Emma bor i Forshaga tillsammans med sin familj.

Fritiden spenderar Emma framför allt på att umgås med kompisar, dansa och att träna friidrott. Att Emma har mycket kompisar tycker jag egentligen är helt självklart. Hon är ju trotsallt världens snällaste människa.

Emma är väldigt omtänksam och tänker inte bara på sig själv. Om man gråter och är ledsen tröstar hon, om man är glad så är hon det också. Oftast är det så, Emma gör mig alltid glad. Nästan hela tiden har hon glimten i ögat och leendet på läpparna. Något som man blir på fruktansvärt bra humör av.

Att skratta skulle jag nog tro är bland det roligaste Emma vet. I alla fall gör hon det nästan hela tiden. Hon har ett speciellt skratt som verkligen smittar av sig. Tillsammans med Emma har man bland de mest roliga stunderna.

Det är svårt att förklara hur mycket man kan tycka om en vän. Jag tycker om Emma hur mycket som helst och har gjort det under en längre tid. Varje människa förändras och blir äldre, men kvar finns alltid Emma som man alltid har kul med. Nu för tiden kanske vi inte springer runt och skrattar och skriker, som då vi var tretton utan kanske är något mer lugna (ändå fast det händer).

Emma har väldigt lätt för att bli övertrött, även jag. Det är nog framför allt i alla fall jag har roligast. Att vara övertrött tillsammans med dig är bland det bästa jag vet. Vi har exakt samma humor, vilken i vissa lägen kan vara lite omogen. Ändå bryr jag mig inte. Man väljer mycket vem man vill vara, och hur man ska se ut och jag har valt att alltid försöka ha roligt.

Om jag och Emma skulle glida isär så skulle allt plötsligt bli så mycket svårare. Det är trots allt till henne jag säger alla mina hemligheter och berättar hur jag mår. Emma förstår mig, jag förstår henne. Hon är som en underbar syster från en annan Mamma. Jag kommer aldrig glömma alla år jag varit tillsammans med henne och med henne ska jag vara vän i många år framåt.

Man brukar säga att allt som hänt är historia, att man ska blicka framåt. Om jag skulle förlora Emma skulle jag leva på våra minnen hur länge som helst. Så mycket betyder hon för mig. Jag håller dig hårt, därför att jag verkligen älskar dig! /Anna

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0